Nu är jag hemma igen, och faktiskt så är jag glad. Cooga mår inte sämre, men inte så mycket bättre heller. Dock är han mycket piggare nu och går som vanligt, så det känns skönt.
Vi travade och skrittade på vägen (ledde honom såklart) och han blev inte anfådd, hostade inget och gick helt som vanligt med spetsade öron. Det enda som är oroväckande är att huvudet är tjockare än vanligt, men det går också ner när han rör på sig. Så jag hoppas att det inte är något allvarligt, veterinären verkade lugn så vi väntar med att ta dit någon tills efter helgen såvida han inte blir sämre.